Vallningens ädla konst

Det är fan en konst alltså, det är inte bara att hålla koll på sig själv och sin hund utan man har även en hel flock får som också har en egen vilja. Helt enkelt sjukt jävla svårt!
 
Anyway, vi kom dit förväntansfull, peppade och nervösa. Jag är helt ny inom vallningsvärlden och visste ju inte alls vilka de andra i kursen var. Tänk om vi är sämst? Vad ska alla andra säga? Ja ni förstår, tankarna rullade runt men jag bestämde mig för att fokusera på att vi faktiskt är nybörjare, och det är helt OK- alla har vi dessutom varit där. 
 
Jag och Zapp blev först ut lördag förmiddag, sjukt nervösa gick vi in och Con ville se hur vi brukade träna hemma. Happ.. ja, det blev pannkaka förstås. Jag nervös, hade ingen koll på vad jag gjorde. Zapp övertaggad, ny plats och nya får. Han rusade in i fåren, lyssnade inte, jag placerade mig fel och allt var fel. Men såhär i efterhand känns det rätt bra (vilken säkert var instruktörens syfte) då han fick se vad vi behövde jobba på. I vårt fall är det ganska tydligt att vi måste träna på att hålla avståndet till fåren. 
 
Vi hade 2st lite längre pass per dag, ett förmiddag och ett eftermiddag, och sedan ett lite kortare lördag eftermiddag. Fantastiska dagar blev det, och alla ekipage hade en enorm utveckling från pass 1 till pass 5! 
 
Annette Nilsson som fotat.
 
Redan andra passet på lördag fick vi hjälp att hitta de verktyg vi såväl behöver, och det blev en enorm skillnad. Zapp höll avståndet när jag gjorde rätt. Som Con McGarry själv sa: Vi kräver att de ska jobba i 15min, sen kan de få ha kul. Be först snällt, om han inte lyssnar- kräv! 
 
Sista passet på lördagen fick jag order om att inte använda något kroppsspråk alls, utan han skulle lyssna. Risken finns annars att du får en hund som släpper fåren för att titta på dig. Med tanke på att Zapp samma morgon aldrig hade fått höra höger/vänsterkommandon är jag stört imponerad. 
 
Söndag fortsatte vi med samma jobb, avstånd, kommandon (utan kroppsspråk), lydnad, fösning och vi fick också testa på en delning. Alltså min fina Zapp han kan. Jag är så stolt att jag nästan spricker, trodde väl aldrig att VI skulle kunna bli såhär duktiga på vallning?! Okej, okej jag vet att vi har miljoner mil kvar och att vi är rookies, men det struntar jag i- för jag är nöjd ändå.
 
 
Nu är jag sjukt pepp på att fortsätta träna, vi ska bli sjukt grym på det här! Vi är nybörjare båda två och kommer göra alla misstag man kan, men vi lär oss på vägen och vi har kul!
 
 
Avslutar med att punkta upp de tre viktigaste sakerna jag tar med mig från kursen:
  • My sheep only!
  • Ask nicely, then demand!
  • No body language!
 

Morgontur med den bästa

Jag har en sådan fantastisk lyx att kunna styra mina arbetstider hyfsat mycket. Idag när jag vaknade kände jag verkligen att jag behövde komma ut med en hund, få röra på mig, få frisk luft. Så efter att jag lämnat Lova på skolan tog jag min absoluta vapendragare Solo med mig på en cykeltur genom byn. Han fick springa lös, och han är verkligen en klippa! Han vet, han kan och han är erfaren. Han vet att han ska hålla sig på den sidan jag ber honom om, och inte skulle han bry sig om varken hundar, människor, bilar, bussar, barn eller katter- han bara tuffar på. Det är en helt fantastisk känsla att ha den tilliten till sin hund, en ömsesidig tillit. Precis så behövde jag börja min morgon!
 
 
 

Ledig torsdag

Haft en mysig och produktiv dag idag, så skönt! ❤️ 


Alla sex hundar är badade med schampo, borstade, fått klorna klippta och så tog vi några nya foton på de också. 


Zapp
Hildur
Sisu
Diesel
Solo

Krut blev också fotad men de bilderna blev på Olovs telefon då jag fick slut ström. 


Solo har också fått följa med till jobbet en sväng nu ikväll, och Natha smyckade ut honom med en aktaslapp :p 

Imorgon jobbar jag heldag, ska inventera. Inget direkt roligt jobb, men det är så skönt få det klart i god tid innan semestern. Efter jobbet rullar jag och pojkarna till Piteå. Det ska bli väldigt kul och intressant på vallkursen. Zapp är redo 😁 


Hade lite extra kvalitetstid med den här fantastiska fröken igårkväll också då hennes pappa jobbade sent.. Älskade Lova 


Och förresten.. Fick nog förklaringen igår eftermiddag på varför jag känt mig så trött och slut. Min läkare från hematologen i Sunderbyn ringde igår och meddelade att jag hade en blodvärde, hb, på 98 när jag tog proverna i tisdags i samband med min behandling. Mest troligt är det bara något tillfälligt och inget att oroa sig över, men det kan ju absolut förklara varför jag inte känt mig på topp rent energimässigt. Ska lämna nya prover igen redan nästa vecka, istället för om 14 dagar som jag brukar . Det känns tryggt att läkaren har stenkoll på mig och mina värden, och framför allt att de tar allt på allvar. Better safe than sorry.