Påsken 2017
Det absolut enda negativa jag har att anmärka på när det kommer till den här påskhelgen är att min älskade gråben fortfarande är sjuk, och därför givetvis inte får gå med på dragturer i skärgården. Som jag önskade att jag och han kunde ta en tur på skidor. Jag uppskattar verkligen de övriga hundarna, utan tvekan- men utan min vapendragare är det liksom inte samma sak... Åh vad jag önskar att veterinärerna snart hittar vad som kan vara fel, att det är något som går att bota, och att Solo får bli frisk igen!
I övrigt har jag haft en alldeles fantastisk påsk på alla sätt och vis. Vädret har varit riktigt aprilväder, med snö och sol om vartannat- men det bekommer mig inte.
Jag har varit utomhus i princip hela helgen, bott i mitt underställ, umgåtts en hel del med Olovs familj, grillat lunch över öppen eld varenda dag, varit hos mamma och pappa på Mjoön, varit på härliga dragturer med hundarna, tränat lydnad, åkt skoter, pimplat abborre och halstrat till middag, druckit vin och spelat spel. Precis så som en perfekt påsk ska vara!
Årliga pimpeltävlingen på Mjoön
Lördag eftermiddag tog jag sparken ut på isen längs de fantastiska lederna här i Nyborg på en dragtur som blev ganska precis 2 mil. Det var Sisu och Hildur som fick äran att komma med denna gången. Jag hade däremot sjukt svårt att besluta vilka två som skulle få gå men eftersom jag startade hemifrån Olov och då måste köra en hel del på lederna genom skogen innan jag kommer ut på älven så fick Diesel stanna. Han är väldigt duktig på dra, har bra springhuvud och är allt annat än lat MEN han är också en 6 år gammal jakthund vars enda viktiga i livet går ut på att jaga. Dvs finns det en tillstymmelse av spår eller doft springer han helt enkelt dit istället. Därför får han bara gå med på öppna ytor och inte på smala skoterspår :P
Eftersom jag också planerade att köra en lite längre sväng så fick även Zapp stanna hemma, då han vackert får vänta till nästa år innan jag vågar ha med honom på lite längre turer. Han ska bara få gå korta sträckor utan att bli riktigt trött, både för skaderisken givetvis men också för att han enbart ska få en positiv bild av draget.
Hursomhelst, Hildur och Sisu jobbade på hur fint som helst och jag är djupt imponerad av de båda. Vi följde i rätt stor utsträckning de stora körda skoterlederna, men det bar fint överallt så vi tränade också en hel del kommandon. Jag gillar det jag ser, och hur de båda faktiskt tänker och vill göra rätt.
När vi kom tillbaka till gården efter 2 mil så kändes båda hundarna fortfarande starka och pigga, men nöjda. :)
